Jag vet inte om det är fel på mig eller världen?

Jag vill skylla mitt beteende på mänskligheten

och vad mänskligheten gjort emot mig.

Jag sitter just nu och känner mig sämst, fast jag gott och väl vet att jag inte är det. Jag lyssnar på en av mina älsklinglåtar Total Eclips of the heart.. And I need you now to night, den är otrolig att lyssna på om man är kär.

Jag vill så gärna vara kär och galen, men jag är inte redo att ta risken, och ju mer jag tänker så är det så skönt att slippa dess intriger, Och jag frågar mig ständigt varför? om det är för att jag varit med om för mycket i den så kallade "kärleken" ? Och då vill jag återigen skylle på mänskligheten, eller de människor runtomrking mig som stått mig nära, som jag tagit in och gjort allt för, för att dem sedan ska trampa på mig och trycka ner mig helt. Fy på er, vet ni hur det känns att inte kunna ta till sig kärlek? att inte våga för man har fått en sådan förakt och rädsla till kärlek pga av att ni inte förstod bättre än att göra det ni gjorde.  I kärlek är man blind, jag blir alltid blind för jag är så godhjärtad.

Jag önskar att jag en dag läker, och att jag träffar någon som inte är som de andra. Om folk skulle veta skulle ni förstå. jag var inte värd det, Jag var inte värd något utav allt.

BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!!

haha

Jag gillar inte kärlek, finns så mycket mer i livet

jag vet inte vart jag ska ta vägen just nu

för jag vet inte om jag går miste om något bra

känns som jag behöver en vägledning, herre min gud i himlen Huoho?

dsjkadnaskldnkaslndklasndka bajs påe r

jag ska leva i nuet :)