Hej på er!

Idag vaknade jag upp och såg att jag fått en bild på lillas bebisen som min Bästa vän fick nu i helgen. Är det inte underbart? det är så himla kul att hon fått en liten bebisplutt! Så mitt i oron i helgen kom även glädje av lillplutten. Jag bara längtar tills jag får träffa bästa vän och bebisen Olivia! Så mys! och stolta pappan med såklart! hela lilla familjen ju! aaaw!

Hur som haver jag satt och tänkte på minnen, för spåkulan på FB sa att jag hade minnen som förföljde mig, vilket jag har också, Det är händelser jag aldrig fått bearbeta mer än med mig själv. Jag skulle vilja radera en hel del minnen, så jag inte minns dem mer alls, det skulle vara så mycket lättare då, Kunna radera saker som folk gjort sagt och så vidare. Tänk vad lätt man skulle gå vidare med ett leende då? Menar varför kan vi inte bara välja vad vi vill minnas och vad vi inte vill minnas. Iofs börjar det mesta försvinna från förr ju mer tiden går, men endel saker finns ju alltid kvar för att minnena är så pass starka. Det borde ju gå att manipulera hjärna så att man glömmer det minnen som fortfarande gör ont osv? Jag ska fan fråga en expert alltså!

Om inte så gör jag det nu, jag packar ner alla otäcka minnen alla minnen som inte är värda att minnas, och alla minnen som gör mig berörd ännu i en liten låda. Denna låda ställer jag inte på vinden, eller under sängen, denna låda eldar jag upp eller slänger ner i ån. ( gört ju int på riktigt ) men i min hjärna. SÅ STICK OCH FÖRSVINN ERA JÄVLA MINNEN JAG VILL INTE HA ER KVAR, FINNS INGET SOM ÄR VÄRT ATT MINNAS MED DET!.

Så fine :) tror ni det hjälper? haha

eller har ni några tips på hur man gör?

för nu ska inte mitt förflutna få stoppa mig mera.

Måste man göra sig av med folk som har med dessa minnen o göra?

Kanske blir nästa steg, radera allt som stör dig minsta lilla! :P

Haha knäppis fia oh ja!

 
Puss på er!